arrowcastello-fullIcons_1ecology-leaf-searchecology-leaf-searchAsset 2fallbygdenshero-iconkvibilleLink Iconlogo-with-cheese-blacklogo-with-cheese-whiteplay-buttonquoteecology-leaf-searchTriangle

Pastöriserad ost eller opastöriserad ost?

Pastöriserad ost eller opastöriserad ost?
En av de vanligaste frågorna som dyker upp när det gäller ost handlar om pastörisering. Det finns en mängd olika åsikter om vad som är bäst, smakar mest och är mest genuint. Men är det så enkelt?

De goda nyheterna är att vi tänker förklara allt för dig nu. När du har läst den här artikeln kommer du förhoppningsvis ha koll på skillnaden på pastöriserat och opastöriserat, och kanske rentav vad som passar dig bäst. Det är värt ett försök.

Skillnaden mellan pastöriserad mjölk och opastöriserad mjölk?

Det enkla svaret är att pastöriserad mjölk är mjölk som hettats upp och sen kylts ner snabbt. Under pastöriseringen dör alla bakterier som kan komma med i mjölken från mjölkdjuret, och efter pastörisering tillsätts de mjölksyrabakterier och eventuella mögelkulturer som krävs för att tillverka ost.

“Så varför pastöriserar man inte all mjölk, typ hela tiden?” hör vi att du tänker fråga nu.

Det är här det blir lite komplicerat. Det finns många faktorer kring det här ämnet som spelar in i olika ostars tillverkningsmetoder. Historik, traditioner, kostsäkerhet, lagar, tekniker, smak och en massa annat.

Så vad säger lagen i Sverige om pastörisering?

I Sverige är det tillåtet att både tillverka och sälja ostar gjorda på opastöriserad mjölk. Däremot är det inte tillåtet att sälja den opastöriserade mjölken i större skala. Endast ett fåtal liter per vecka får säljas på själva gården där den mjölkats.

Pastöriserad ost

När man producerar pastöriserade ostar hettas mjölken först upp till cirka 65°C, för att sen kylas ned snabbt. Den här processen dödar eventuella skadliga bakterier som kan finnas i mjölken. Att pastörisera anses generellt vara en mer effektiv metod för att producera ost på stor skala, då resultatet är mer konsekvent och säkrare. Pastörisering förlänger också ostens hållbarhet.

Pastöriseringen dödar skadliga bakterier, men även den goda bakteriekultur som ger opastöriserad ost sina unika och komplexa smaker och egenheter.

Opastöriserad ost

För att göra opastöriserad ost värms mjölken upp, men bara till 30°C. Det är nog för att låta mjölken börja fermentera och bli ost. Men de låga temperaturerna behåller bakteriekulturen i mjölken, vilket resulterar i en kraftfull ost med mer smak än en gjord på pastöriserad mjölk.

För eller emot pastörisering

De som förespråkar opastöriserad mjölk menar att sådana ostar har tillverkats på ett säkert sätt i flera århundraden, och att eventuella negativa hälsoeffekter är väldigt ovanliga.

De som å andra sidan förespråkar pastöriserad mjölk belyser de potentiellt negativa hälsoeffekterna och menar att vi ännu inte sett hälsoeffekterna av att massproducera opastöriserad ost gjord på industriell skala, då de flesta ostar som görs på opastöriserad mjölk är färre i upplaga.

Opastöriserad ost är överlag också mer komplex och har en kraftigare smak än pastöriserade diton. Dock finns det gott om ostar gjorda på pastöriserad mjölk som är både komplexa och smakrika, här handlar det mer om att hitta ostar som passar dig. Opastöriserad ost är inte en given kvalitetsstämpel. De smakar mer och doftar starkare, men är inte alltid bättre.

Så, skönt att vi redde ut det här. Nu vet alla vad de ska göra.