På 1800-talet reste Hanne Nielsen runt i Europa för att lära sig mer om osttillverkning. Nielsens gård låg i Havarthigaard, norr om Köpenhamn, och när Hanne kom tillbaka till gården efter sina resor skapade hon en mängd ostar, bland annat det som idag är en av Danmarks mest kända ostar – Havarti. Havartin du äter idag är en direkt ättling till Nielsens originalrecept – men förfinat till perfektion genom åren.
Havarti är en våtbehandlad ost, det som vanligtvis kallas för en kittost, vilket påverkar ostens subtila men säregna smak. Havarti mognar inifrån, och är en len och gyllengul ost med små och oregelbundna hål. Havarti har en smörig ton och en rätt sötaktig smak som varierar mellan syrlig och skarp beroende på hur länge osten lagrats.
Populära smaksättningar
Vid längre lagring blir osten saltare, utvecklar ofta kristaller och får trevliga smaknoter av hasselnöt. En säregen egenskap hos osten är att den ovanligt snabbt mjuknar om den lämnas framme i rumstemperatur. Havarti smaksätts ofta på olika sätt – gärna med kumminfrö, tranbär, vitlök, dill eller peppar.
Utöver Havarti finns även en ost som kallas Cream Havarti. Båda tillverkas av pastöriserad komjölk, men i Cream Havarti tillsätts extra grädde, vilket resulterar i en väldigt krämig ost. Cream Havarti lagras inte, då det ofta påverkar smaken negativt, och har en extra len textur.
Lite mindre än hälften av all Havarti som produceras i världen kommer från Danmark. Andra stora producenter i Europa är Tyskland och Spanien. Utanför EU står USA och Kanada för den större delen av planetens Havarti.
Vad passar till Havarti?
Havarti matchas gärna med oekad Chardonnay, Sauvignon Blanc eller en lättare Pinot Noir. På ostbrickan passar fikon, chark, russin, valnötter, surdegsbröd, päron och äpple alldeles utmärkt.
